”Tre Kronor” i Åmåls Konsthall

Här visar vi lite bilder från vår utställning ”Tre Kronor” i Åmåls Konsthall, som visades 1-29 sept 2018. Utställningen gjorde vi på uppdrag av och i samarbete med konstföreningen KonstBild-82 och kurerades av oss själva. Några av bilderna är från själva vernissagen.

Utställningen hade rubriken ”Tre kronor”. Vad ligger bakom att vi valt att titulera utställningen så?
Sedan 1364 har Tre Kronor använts som rikssymbol i vårt land. Under senare tid kanske mest i idrottssammanhang.
Ända sedan Gustav Vasas tid har man diskuterat vad dessa symboliserar och det finns flera olika symboltolkningar. En av dem, enligt Bonniers Uppslagsverk, är att de står för de ”Tre vise männen”, de som uppvaktar Josef och Maria i samband med Jesu födelse.
Man vet dock att de vise männen var ett helt följe – det var gåvorna som var tre. Guld, rökelse och myrra, vilka var för sig enligt Bibeln symboliserar olika saker. Guld – tron. Rökelse – bönen. Myrra – sann bättring och tålamod. Guld och rökelse vet de flesta vad det är, men vad är myrra?
Myrra är en slags kåda från arter av släktet Commiphora och var en av de viktigaste ingredienserna i parthisk parfym och ordet blev så småningom synonymt med ”parfym”. Det har alltså brukats som skönhetsmedel, men också som smärtstillande och vid balsamering. Under antiken var myrra mer värt i sin vikt än guld. Intressant att notera är att de länder där Myrraträdet naturligt växer är Arabien (Jemen), Etiopien och Somalia, d.v.s. från länder varifrån många flyktingar kommer till vårt land. Och att de ”Österns länder” varifrån de vise männen kom , antas vara nutidens Iran.
Här ville vi få besökarna att fundera över – vem/vad är det som styr ditt liv?

Till utställningen hade Anneli gjort ett antal nya verk, där ”Guldkalven” kanske var mest framträdande. Den fanns där i två större varianter, klädda med baksidan av återvunna kaviartuber. Samt en liten i gjuten brons (Bergmans Gjuteri i Karlskoga), som samtidigt är ett servettställ.
Till detta hade hon tillsammans med vännen och väverskan Elisabeth Johansson från Mörlunda i Småland, gjort två varsina stora (130x2m) ryor, ”Kronan på verket”. Annelis är den kulörta och är en glesrya i ull emedan Elisabeths är den svartvita, gjord i finska papperssnören.
Hon visade även ett antal nya textilmönster samt några klädesplagg.

Jonas hade till utställningen gjort några helt nya Åmålsmotiv, vilket ni kan se skymtas på bild nr två, bakom oss två. Dem kan ni se tydligare under fliken ”Illustrationer” här på hemsidan.

Utställningen avslutades 29/9 med en finishage, ”Mönster – en fashinerande historia”, med Kerstin Wickman och Anneli Linder, om vilket du kan läsa och se i en separat notis här.

Den fina Konsthallen i Åmål är uppdelad i två plan och ligger inrymd i samma byggnad som Stadsbiblioteket vid Åmåls Torg, alldeles invid Åmålsån nära mynningen ut i Åmålsviken i Vänern. Väl värt ett besök när ni är i Åmål!

Vi hade ett mycket gott stöd i konstföreningens styrelse, i synnerhet av dess ordförande Britt Svarfvar. Kvällen innan vernissagen hade vi en mer intern vernissage tillsammans konstföreningens medlemmar, då vi fick berätta lite mer ingående om vårt konstnärskap och fick lära känna många trevliga dalslänningar. Vi bjöds också på en fantastiskt god kvällsförtäring.